Forsudden

Jag tappade lusten att fortsätta min historia när Ingalill gick bort.
Nu drygt 5 år senare skall jag försöka fortsätta att skriva ner mina minnen igen.

Nu vid 72-års ålder är det oftare och oftare som gamla minnen dyker upp i skallen när jag skall somna om kvällarna, vad det nu kan bero på. Kanske är det så att när man är ensam så har man bara sina minnen att umgås med, när man inte har någon att prata med om kvällarna.

Jag har under mina golfrundor senaste åren träffat på några gamla barndomsvänner som också spelar golf. Jag kände absolut inte igen dem men de kom ihåg mitt namn och vi började prata om gamla minnen från 50-talet. Dessa pratstunder har också har fått mig att försöka skriva ner minnen från svunna tider.

Jag har också hittat en massa gamla kort på vinden som sätter igång mina tankar och funderingar på hur livet har varit och varför det blev som det blev.

Karlskoga 10 november 2011

”Jag vaknade vid att solen lyste på mig.
Genom fönstret, som stod öppet, kom en vind.
Sommarns ljus och dofter, alla kunde nå mig,
och i kudden fanns ett avtryck av din kind.

Och jag visste, i det ögonblick jag vaknat,
att för mig det hänt, det som vi talat om ibland.
Och jag önskar att du får allt som du saknat
om en gång du skulle nå ditt Samarkand.

Över ängen gick jag. Sommaren, den fanns så nära.
Allting levde – om än allt liv är blott ett lån.
Jag höll tillbaka mina rop på dig, min kära,
ty jag visste du var långt, långt härifrån.

Ja, jag grät i nätterna, så klara.
Ändock hoppas jag du når ditt drömda land
och att någon blir för dig vad jag ej kunde vara,
när en gång du når ditt eget Samarkand.

Om du nånsin kommer fram till Samarkand…”

Ingalill du fattas mig!

Den 14 maj 2011 hade några företagsamma gamla elever kallat till en återträff till de som tog realexamen 1961 på Karlskoga Praktiska Realskola.
Vi var ca 65 elever från tre avgångsklasser som träffades 50 år efter examen.

Vi träffades på den gamla skolgården, Katrinedalsskolan. Vi gjorde även en besök på Björkborns Herrgård där Alfred Nobel berättade minnen från sitt liv och leverne. Vi hade en mycket trevlig kväll på restaurang Pärltuppen, gamla boforsmässen.
Vi hade mycket att prata om och berätta vad som hade hänt oss under 50 års tid och höll på till långt fram på småtimmarna.

Nu har det gått drygt 1 månad sedan banan öppnade och ganska många rundor har det blivit. 2-3 rundor i veckan med varierande resultat. Jag  har gått flera rundor på samma boll, och det brukar vara ett tecken på bra golf och få missar.
Man får tacka den mycket fina banan för resultaten, många tycker att Karlskoga GK har en av det bästa banorna i mellansverige just nu.

Jag har hängt på fredagsgänget som brukar bowla varje fredag.
Det är precis som med golf, bollen eller klotet som det heter i bowling far åt alla håll, både hook och slice dvs rännan på sidorna. 
Det krävs MYCKET träning för att nå resultat, men jag bowlar ju bara för mitt höga nöjes skull och inte för resultatet. Huvudsaken är att har trevligt med ”gubbarna”.

Fick ett begagnat klot som borrades upp för att passa min hand, första och andra gången med nya klotet så fick jag väldigt ont i ringfingret (stukat finger?) så nu får jag ligga lågt någon eller några veckor.(Jag som trodde att bowling var en skadefri sport)

Idag invigde jag mina nya skidor som jag försökt skaffa under lång tid.
Det blev en tur på golfbanan. Det var ganska jobbigt då spåren har smält och frusit till i omgångar.

Det var också första gången jag åkte på vallatejp, vilket innebar ett antal tvärstop då fästvallan utan anledning tog tag i snön och tvärnitade skidornas annars fina glid. Det blir till att minska lite på tejpremsan längd. Nu återstår att mjukträna bort den väntande träningsverken i ett antal muskler som jag inte trodde fanns

Fredagen den 5 nov spelade KIF-gänget fredgasrundan i kyligt men soligt väder. Vintergreener fram till 8:an. Spelet gick väl sådär, men 4 par på sista 9 var godkänt.
I dag den 9:e nov börjar snön yra över nejden, brrrrrr….

Spelade norsk poängbogey i går, resultat 54 slag!!
(man fick kasta bollen en gång per hål)

Blev det på dagens runda med Kjell, Berne och Håkan, mycket bra golf för en gångs skull

Min farbror Gunnar gjorde den på 60-talet av trä som flutit iland.
Väder o vind har gjort sitt under årens lopp.